Två personer går nära vattnet på en sandstrand

Hålla avstånd på stränder

Problembeskrivning

Likt trånga sektorer är stränder en plats där många människor samlas på en begränsad yta, vilket innebär en risk för smittöverföring. Något som utmärker stränder från till exempel köer och vandringsstråk är att strandbesökare ofta befinner sig på samma plats under ett längre tidsintervall (jämfört med att till exempel enbart passera varandra), vilket kan utgöra en ytterligare riskfaktor för virusspridning. En annan faktor som är utmärkande för stränder är att besöksandelarna sällan är jämnt fördelade över dagar utan är beroende av väderleken, vilket leder till att många individer befinner sig på en begränsad yta samtidigt under vissa dagar. Med dessa riskfaktorer i åtanke är det därför prioriterat att strandbesökare håller ett tillfredsställande avstånd till varandra.

Önskat beteende: Att besökare håller rekommenderat avstånd till varandra på offentliga badstränder

Oönskat beteende: Att strandbesökare inte håller rekommenderat avstånd till varandra

Eftersträvat utfall: Begränsad virussmittspridning

Psykologiska mekanismer som kan hindra/främja beteendet

De psykologiska mekanismer som identifierats i föregående avsnitt är även relevanta för att förklara människors beslutfattande och beteenden när de besöker stränder. Sociala normer, status quo, information overload och present bias är således alla viktiga faktorer för att förstå och identifiera hur besökares beteenden kan påverkas för att främja social distansering på stränder. 

En viktig skillnad mellan stränder och de platser som ingår i Trånga sektorer är dock att det finns begränsande möjligheter att göra förändringar i miljön för att främja social distansering, eftersom stränder är utsatta miljöer på grund av vädret. Att till exempel placera ut skyltar med olika budskap eller information är inte optimalt då dessa riskerar att blåsa bort eller förstöras av regn och blåst. Vidare är miljön inte lämpad för placering av till exempel klistermärken för att markera rekommenderat fysiskt avstånd som besökarna bör följa. Lämpliga beteendeinsatser utformas med dessa miljömässiga hinder i åtanke, då trasiga eller ofullständiga verktyg (på grund av till exempel skada) riskerar att vara ineffektiva.
 

Trots miljömässiga begränsningar är det möjligt att adressera psykologiska mekanismer genom nudging. Som tidigare nämnts har upprätthållandet av social distansering karaktäriserats av sanktioner om restriktionerna inte följts.

Det anses dock inte som gångbart att använda sig av kontrollanter på stränder dit människor går för att må bra och njuta, framförallt då detta skulle kunna resultera i negativa konsekvenser. Att istället främja ett önskat beteende genom att omvandla detta till något lustfyllt anses därför som ett mer attraktivt tillvägagångssätt. Vidare är det särskilt viktigt att lyckas med att fånga målgruppens uppmärksamhet när möjligheten att applicera mer traditionella strategier (som information) är begränsad. 

Forskning har visat att människors uppmärksamhet riktas mot företeelser som uppfattas relevanta för dem själva och som är nya, vilket i litteraturen brukar kallas för salience (källa Bi.team) – en viktig insikt som ofta appliceras. Det finns flera exempel i den beteendevetenskapliga litteraturen kring hur salience implementerats i olika sammanhang.

Salience
Kreativt exempel på hur salience kan användas för att fånga målgruppens uppmärksamhet och främja att ett önskat beteende utförs.

 

Ett exempel ges i bilden till vänster, vilket representerar en insats utförd i Storbritannien med syftet att minska nedskräpningen av cigarettfimpar. 

Istället för att informera om eventuella sanktioner (t.ex. böter) vid nedskräpning användes valurnor där rökare uppmuntrades rösta för ett alternativ (t.ex. ”Vem är världens främsta fotbollsspelare?”) genom att fimpa i den gula lådan. Insatsen ökade medvetenheten om problemet med nedskräpning av cigarettfimpar och minskade den faktiska nedskräpningen med 74 % på välbesökta gator (källa Commonworks.co.uk). 

Rekommenderad lösning

I likhet med exemplet ovan föreslår vi en lustfylld insats med syftet att främja att besökare håller rekommenderat avstånd till varandra på offentliga badstränder. Insatsen har som mål att fånga målgruppens uppmärksamhet, fungera som en påminnelse om vikten av att praktisera social distansering samt åstadkomma att besökare sprids ut.

Vår rekommenderade lösning är därför att tilldela strandbesökare olika zoner (det vill säga specificerade och avgränsade områden) på stranden med hjälp av ett lotterihjul.

Syftet är att motivera och engagera målgruppen att praktisera social distansering genom så kallad gamification (källa Medium.com), vilket innebär att man inspireras av karaktärsdrag typiska för spel i designen av en insats. 

Illustration av lotterihjul

Lotterihjulet adresserar Salience då insatsen representerar ett nytt inslag i miljön, vilket följaktligen bör väcka individers uppmärksamhet. För att minska risken för information overload föreslår vi att lotterihjulet sätts upp tillsammans med kortfattade instruktioner om hur långt avstånd varje sällskap bör hålla i förhållande till andra samt var de olika zonerna ligger. 

Lotterihjulet innebär att besökare randomiseras till att bli tilldelade olika zoner, vilket skapar förutsättningar för att olika sällskap sprids ut under dagens gång. Vidare är lotterihjulet en kostnadseffektiv lösning som kräver minimalt med underhåll och som förväntas vara effektiv bland människor som har intentionen att utöva social distansering, men som ibland glömmer bort eller som inte vet hur de ska göra lyckas med detta. 
En viktig insikt som införlivas i föreslagna strategi är att förenkla för målgruppen att utöva det önskade beteendet genom att ge konkreta instruktioner och verktyg. Detta är något som betonas av beteendevetenskaplig litteratur och är något som ofta saknas i insatser som har syftet att påverka individers beteenden. Ett exempel på detta är Region Stockholm och Vårdguidens meddelande nedan som visats i sociala medier under juni 2020. 

vårdguiden

Niklas Laninge

Lösningsförslagen är framtagna av Niklas Laninge, Director Behavioral Insights, PBM för Tourism in Skåne sommaren 2020.

Sidan uppdaterad 29 jun 2021, kl 13:40