Ny modell ska visa mobilitetens värde för landsbygden

I projektet Hela Vägen Fram vill Visit Skåne sätta siffror på det som hittills varit svårt att mäta. Här förklarar projektledare Maria Larsson varför mobilitet är en avgörande samhällsfråga. 

Hur skulle du beskriva projektet för den som aldrig hört talas om Hela Vägen Fram?
– Hela Vägen handlar om att bredda perspektivet på vad mobilitet faktiskt innebär. I dag är det mycket som inte syns i de traditionella kalkylerna, men som påverkar samhället på djupet över tid. Till exempel, vad kostar det när människor på landsbygden inte kan ta sig till arbete eller utbildning utan bil? Och vad är det värt för ett samhälle när en plats blir mer attraktiv att besöka eller verka på, när mobilitetslösningar finns?

Hon fortsätter:

–Vår ambition är att ta fram en modell som fångar både de positiva och negativa effekterna av fungerande eller utebliven mobilitet. Det är ett nytt sätt att tänka och något vi menar är helt avgörande för framtidens samhällsutveckling. Vi vill ge en mer komplett bild av mobilitetens betydelse.

Du är ansvarig för innovation på Visit Skåne. Är det här ett innovationsprojekt?
–För oss handlar innovation om något som både är nytt och skapar värde. Här försöker vi mäta sådant som tidigare inte har mätts, vad mobilitet på landsbygden faktiskt genererar för samhället bortom biljettintäkter och resestatistik. Att kunna sätta ekonomiska siffror på det som tidigare inte mätts ger viktigt underlag för att utveckla framtidens landsbygd i Skåne. På så sätt är Hela Vägen Fram ett innovationsprojekt.

Vad vill Visit Skåne uppnå genom att jobba med hållbar mobilitet på landsbygden?
–Vi vill kunna sätta ord och siffror på effekter som i dag är svåra att kvantifiera. Vad kostar det samhället om människor inte kan ta ett jobb? Vad händer när företag inte kan rekrytera rätt kompetens? Och hur påverkas besöksnäringen om besökare inte kan ta sig fram? Samtidigt vill vi skapa ny förståelse och bättre beslutsunderlag och bygga nya samarbeten. Vi jobbar nära aktörer som akademin, Skånetrafiken och kollegor inom regional utveckling – samarbeten som vi historiskt inte haft på samma sätt.

Vi jobbar nära aktörer som akademin, Skånetrafiken och kollegor inom regional utveckling – samarbeten som vi historiskt inte haft på samma sätt.

Hur arbetar ni för att skapa engagemang?
–Vi arbetar parallellt på två plan: dels konkret med att ta fram en tydlig modell som synliggör värden som i dag är osynliga i kalkylerna, dels strategiskt med fokus på att bygga tillit och förståelse mellan aktörer med olika uppdrag. Först när vi har en gemensam mission och en ömsesidig förståelse för varandras perspektiv kan vi samarbeta långsiktigt. Det är där det verkliga engagemanget uppstår.

Vad hoppas du att samarbetet med Lunds universitet ska leda till?
–Lunds universitet är en nyckelpartner i projektet. Vår forskarkollega bidrar med ett akademiskt perspektiv och kan ge en överblick över nationella och internationella exempel kring vad som har testats och fungerat, och vilka lärdomar som drogs. Vi ska inte uppfinna hjulet på nytt utan bygga vidare på befintlig kunskap. Förhoppningen är att vi till våren 2026 har en tydlig översikt över vilka modeller som finns och hur de kan anpassas till skånska förhållanden.

Om du fick drömma fritt – hur ska Skåne ha förändrats till 2030 tack vare det här arbetet?
–Då ser vi inte längre de stora tomma fläckarna på Skånes mobilitetskarta som finns i dag. Jag vill se fler mindre ’artärer’ som knyter ihop landsbygden med de större flödena. Det kommer att krävas ett skifte i hur vi tänker på mobilitet; som infrastruktur som förser städer och tätorter med slusskanaler. Eller som ett system som behöver anpassas efter resenärernas behov för att skapa en levande landsbygd där det faktiskt går att leva och verka i hela Skåne.