Höganäs blir testarena för nya grepp mot matsvinn

I projektet WAVE kartlägger Visit Skåne och Höganäs kommun vad kustens restauranger, caféer och hotell behöver för att minska sitt matsvinn. Projektledare Tirsa Ramos-Pedersen berättar om sin nya roll och varför arbetet måste ske ute i verksamheterna.

Hur skulle du kort beskriva WAVE för den som aldrig hört talas om projektet?

– WAVE är ett Interreg South Baltic-projekt där vi samarbetar med partners i Danmark, Polen, Litauen och Tyskland, tillsammans med oss här i Skåne. Projektet handlar om hur kustnära destinationer kan arbeta mer cirkulärt och minska avfall. De olika regionerna har olika fokus, som engångsplast, avfallssortering och matsvinn. Här i Skåne fokuserar vi på matsvinn. 

Vad skiljer WAVE från andra projekt?

– Vi ska testa lösningar i praktiken, tillsammans med företag och i deras vardag. Det är också där jag tror att projektet verkligen kan bli intressant – när idéerna möter verkligheten. Det handlar inte om att ta fram rapporter eller om att bara prata om goda idéer. 

Höganäs kommun är associerad partner i Skåne. Vad betyder det lokala samarbetet för projektets resultat?

– Samarbetet är helt avgörande för oss. Höganäs kommun är en stark kust- och besöksdestination, och många av de utmaningar som finns där tror vi också speglar vad andra kustnära destinationer står inför. Men framför allt har kommunen en lokal förankring som vi på regional nivå inte alltid har. De känner företagen, vet vilka förutsättningar de arbetar under och har redan relationer och förtroende på plats. Det gör stor skillnad när vi ska nå ut till små företag som ofta har mycket att hantera i vardagen och behöver prioritera hårt.

Hur hjälper kommunen er att hitta rätt företag?

– Höganäs hjälper oss att förstå vilka aktörer som behöver vara med, vilka behov som är verkliga och hur vi kan samla rätt personer i rummet. För mig är rätt företag inte bara de som har utmaningar, utan också de som redan gör mycket bra och kan inspirera andra.

Vilka företag riktar sig projektet till, och hur kan de bli en del av arbetet?

– Vi riktar oss till små och medelstora företag inom besöksnäringen i och runt Höganäs, till exempel restauranger, caféer, hotell, boenden och besöksmål. Företagen kan gå med genom att svara på vår enkät, delta i workshops och längre fram bli en del av matchmaking eller pilotaktiviteter.

Hur går processen med att förstå företagens utmaningar och matcha dem med rätt lösningar?

– Vi har samlat in fakta och kunskap som grund, och följer nu upp med en enkät och samtal med lokala aktörer. Näst på tur står workshops, där företag och andra relevanta aktörer hjälper oss att validera och prioritera de viktigaste utmaningarna. Sedan matchar vi behoven med möjliga lösningar och lösningsleverantörer, och till sist väljer vi ut vad som är mest relevant att testa i praktiken.

Vad innebär din roll som projektledare för WAVE på Visit Skåne?

– Min roll är att hålla ihop flera nivåer samtidigt: vårt interna arbete på Visit Skåne, samarbetet med de internationella projektpartners, dialogen med Höganäs kommun och så småningom även kontakten med företagen. Det är många delar som ska passa ihop, och min uppgift är att skapa struktur, se till att rätt saker händer i rätt tid och att vi använder allas kompetenser på ett bra sätt.

Det är första gången som du leder ett Interreg-projekt på Visit Skåne. Hur känns det? 

– Det känns roligt, spännande och lite läskigt, men framför allt som en väldigt bra möjlighet att lära mig. Jag tycker om att skapa struktur, få överblick och förstå hur olika delar hänger ihop. Sedan har jag arbetat med andra externt finansierade projekt och lett interna processer, så det kommer jag säkert kunna dra nytta av.

Du är UX- och servicedesigner i grunden. Hur påverkar det ditt sätt att projektleda?

– Jag är van vid att utgå från behov och insikter och sedan omsätta dem till något som kan testas i praktiken. Därför känns WAVE nära mitt sätt att arbeta: vi ska inte bara analysera, utan också se vad som händer när lösningarna möter verkligheten.

Varför behövs ett projekt som WAVE just nu, i kustnära besöksnäring runt Östersjön?

– Jag tror att många av oss känner att vi behöver bli bättre på att ta hand om de resurser vi redan har. Det gäller också besöksnäringen. Men stora hållbarhetsmål blir meningsfulla först när de går att översätta till något som fungerar i vår vardag. Just för kustnära destinationer blir det här väldigt konkret. På sommaren ökar trycket snabbt på företag, personal, resurser och avfallssystem, samtidigt som verksamheterna ska fungera under helt andra förutsättningar resten av året. Så lösningarna behöver fungera i företagens verklighet. Hur mäter man matsvinn? Hur får man med sig medarbetarna? Hur hittar man ett arbetssätt som faktiskt fungerar i en restaurangvardag?

Hur ser du på utbytet med de andra deltagande länderna?

– Jätteviktigt. Vi får möjlighet att lära av andra regioner runt Östersjön och se om lösningar som fungerar i ett land också kan inspirera eller anpassas till ett annat. De här frågorna är för komplexa för att lösas av en aktör ensam. Vi behöver som i WAVE samla företag, kommuner, destinationer och lösningsaktörer för att hitta vägar framåt som fungerar i praktiken.

WAVE samlar partner från flera länder runt Östersjön. Hur ser samarbetet ut i praktiken?

– Det bygger på en gemensam process där varje partner arbetar med sin lokala kontext, men delar metoder, resultat och lärdomar mellan regionerna. Vi kartlägger nuläge och behov, matchar utmaningar med lösningar och testar snart piloter i flera länder. Så skapar projektet både lokal nytta och gemensam kunskap i Östersjöregionen.

Vad vill Visit Skåne uppnå genom att vara med i WAVE?

– Vi vill förstå nuläget bättre, men också företagens vardag: vilka utmaningar ser de, vad behöver de och vilka lösningar är realistiska att testa? Matsvinn är en fråga som påverkar branschen direkt. När människor bor på hotell, äter på restaurang eller besöker caféer är besöksnäringen en del av systemet. Därför behöver vi också vara med och förstå hur vi kan bidra till lösningar.

Hur ser du på WAVE:s betydelse för ert samarbete med andra aktörer i regionen?

– Jag hoppas att WAVE stärker våra relationer med både kommuner och företag, och att vi får en bättre bild av hur olika aktörer hänger ihop kring den här frågan. Om vi ska bidra till ett mer hållbart och attraktivt Skåne behöver vi förstå varandras roller och hitta sätt att arbeta tillsammans. Om vi lämnar projektet med bättre kunskap, starkare relationer och exempel på vad som fungerar – eller inte fungerar – i verkligheten, då har WAVE varit värdefullt för oss.

Vad ser du som de största utmaningarna med projektet?

– Det är nog att få företagens tid och engagemang. 

Vi vet att många små företag har väldigt mycket att hantera, och om de lägger en halvdag på WAVE betyder det att de väljer bort något annat i sin verksamhet. Därför måste varje möte, workshop eller aktivitet kännas relevant och ge tydligt värde tillbaka. 

En annan utmaning är tempot. Där gäller det att hitta en balans mellan ambition och vad som faktiskt är rimligt för företagen och projektpartners att genomföra. För mig personligen förblir den viktigaste frågan hur vi översätter stora hållbarhetsmål till något som fungerar i Skånes kontext och som verkligen skapar nytta för de aktörer som är med.

Vad hoppas du att WAVE lämnar efter sig när projektet avslutas sommaren 2028?

– Jag hoppas att vi har tagit fram konkreta metoder, lärdomar och exempel som företag, kommuner och destinationsaktörer kan använda långt efter att projektet är slut. För Visit Skånes del handlar det också om att bli bättre på att driva cirkulär omställning i besöksnäringen, på ett sätt som är både strategiskt och praktiskt till nytta.

Om du fick drömma fritt, hur skulle matsvinnshanteringen i besöksnäringen längs Skånes kust se ut 2028 tack vare det här arbetet?

– Då ser jag en besöksnäring där matsvinn hanteras systematiskt. Fler företag har enkla rutiner för att mäta, förstå och minska sitt svinn steg för steg. Jag hoppas också att matsvinn då ses som en del av en större resursfråga, kopplad till ekonomi, kvalitet och hållbar destinationsutveckling.