Förändrade spelregler med volontärer

• En volontär var en person som frivilligt anmälde sig till militärtjänstgöring i Frankrike i början av 1600-talet. Målet var att stiga i graderna och så småningom bli befäl, med andra ord att börja från början och arbeta sig uppåt genom att lära sig arbetet efter hand. 
• Idag har det mer eller mindre samma betydelse. En volontär är någon som ställer upp frivilligt och utan att kräva någon betalning eller i alla fall monetär ersättning. 
• Volontärer är vanligt förekommande i ideella organisationer som arbetar för att göra skillnad i samhället. Genom att ställa upp som volontär så får man arbetslivserfarenhet samtidigt som man gör en insats för något man vill stötta. 
• Historiskt har det frivilliga även varit starkt inom folkrörelserna som samlade människor som arbetade mot gemensamma mål. Utöver utbildning och kunskap gav folkrörelserna också gemenskap. Att ideellt arbete var en del av överenskommelsen för det gemensamma fördes också över till idrotten. Att sträva efter gemensamma mål innebar att man fick ställa upp på en stor del ideellt arbete.
• De senaste två decennierna har det funnits en oro för att medlemsantalet och engagemanget sjunker i föreningarna. Vi är på väg mot en kris känns det som. Men det finns ingenting i forskningen som säger att det stämmer. Medlemsantalet i föreningarna sjunker men att det sker en förändring sedan 40-talet är inte så konstigt eftersom samhället alltid förändras.
• Det som stämmer är dock att något händer både med unga och äldre. De unga beter sig på ett annorlunda sätt än tidigare generationer. De verkar inte ha samma tålamod och engagemanget rör sig lite fram och tillbaka. Samtidigt är äldre människor idag friskare och engagerar sig mer jämfört med för 40 år sedan. 
• Flest människor arbetar ideellt inom idrotten som har utvecklats snabbt de senaste årtiondena och blivit mer professionaliserad och kommersialiserad vilket också innebär att arbetsuppgifterna blir fler och mer omfattande.  
• Den samlade bilden från enkäterna och intervjuerna säger att det inte har blivit svårare att få tag på volontärer utan snarare att någonting i beteendet hos volontärerna har förändrats. 

De senaste årtiondena har vi vi sett växande festivaler, event- och mötesindustri och årligt återkommande sportevent som blivit stora attraktioner i sig. Det här är arrangemang som också engagerar många människor som vill volontärarbeta. Här handlar det inte i första hand om att engagera sig för en stor sak. Istället gör man det för att skaffa sig arbetslivserfarenhet och nätverk men också för att ha roligt och för gemenskapen. 

Musikfestivaler, stadsfestivaler, idrottsevenemang och andra typer av större arrangemang är helt eller delvis beroende av volontärer. Det är en perfekt väg in i yrket för den som vill in i eventnäringen. Det som också är lockande för många är att det är tillfälliga händelser och kräver inte långsiktigt engagemang.

Ett exempel som aldrig har några problem att hitta volontärer är Lundakarnevalen som arrangeras vart fjärde år. Dess tillfällighet och traditionstyngd gör den till något många känner att de inte får missa att engagera sig vid under studietiden. Under senaste karnevalen 2022 var över 7000 studenter aktiva. 

Andra event som lockar många volontärer är Nordea Open och Falsterbo Horse Show. Båda dessa arrangörer lägger stor vikt vid att ta hand om sina volontärer genom att jobba med teambuilding och att förstå vad själva erbjudandet är och vad som är viktigt för dem.

Volontär kan man vara antingen direkt anlitat av evenemanget eller genom sin förening där arrangörer som anlitar föreningen ofta betalar för dess tjänster och pengarna hamnar då in i föreningen även om arbetet utförs ideellt av medlemmarna. 

Ett exempel är Malmöfestivalen som du kan läsa med om i rapporten. Här använder sig organisationen, som är en del av Malmö stad, inte av volontärer direkt men av volontärer som ställer upp för föreningarna som har programpunkter under veckan. Även Malmöfestivalen känner av att det har blivit svårare för föreningarna att locka volontärer. 

• Nära hälften av de som svarat representerade en ideell arrangör
• Respondenterna i undersökningen arrangerar mestadels evenemang med färre än 1000 (35%) eller fler än 15000 (33%) deltagare/besökare 
• 87% använder sig ideell arbetskraft/volontärer vid sina evenemang
• Anledningar att inte använda volontärer är bland annat att använda sig av lokala idrottsföreningar som får betalt, att det är resurskrävande och svårt att få tag på.
• 1 av 3 arrangörer har fler än 100 volontärer i snitt vid sina evenemang
• Det är vanligt att volontärer arbetar över 10 timmar per evenemang (inte specificerat hur länge evenemangen pågår)
• 46% har uppgett att mindre än hälften av volontärerna är återkommande, och 54% att mer än hälften av volontärerna är återkommande
• De allra flesta rekryterar genom tidigare medlemmar och befintliga volontärer, men även genom utbildningar och annonsering i sociala medier. Även här anger respondenterna också föreningar.
• Volontärernas uppgifter bedöms ofta vara lätta men kan också utgå från individens kompetens och vara mer anpassade och utvecklande.
• Många upplever svårigheter med att rekrytera volontärer (63% anger mer eller mindre svårt)
• Fyra av fem arrangörer hade varit behjälpta av en informationsplattform
• 88% är beroende av volontärer för att ekonomiskt kunna genomföra sina evenemang (90% räknar in volontärer i sin budget)
• För de flesta skulle budgeten påverkas markant om de inte kunde använda sig av volontärer
• Omkring hälften av arrangörerna svarar att volontärerna får ersättning. Det kan vara mat och dryck, gratis inträde/biljett till evenemang, kläder eller en kombination. 

• Volontärerna är jämnt fördelade i åldrar, men hälften av dem är under 35 år.
• Majoriteten av volontärerna är studenter och engagerar sig i evenemang mellan 1-5 gånger per år.
• Intresse för det specifika evenemanget är den viktigaste orsaken till volontärernas engagemang, följt av att arbetet är meriterande.
• För att öka volontärernas engagemang efterfrågas bättre ekonomisk ersättning, tydligare koppling till jobbmöjligheter och att de själva får ut något av evenemanget.
• Några av volontärernas oro handlar om dålig respons, att behöva betala för mat under uppdrag eller brist på uppskattning.
• Volontärerna har begränsad kunskap om arrangemangens regler och villkor, vilket de förväntar sig att arrangören ska ha.
• Arbetsuppgifterna för volontärerna upplevs främst som enkla, och vissa uttrycker att alltför enkla uppgifter som ingen annan vill göra eller för mycket dödtid kan få de att sluta engagera sig.
• Vanligaste ersättningen för volontärerna är mat och dryck, följt av kläder och biljetter till evenemang.
• En del volontärer anser att ersättningen är under förväntan och inte står i relation till arbetsinsatsen.
• För att förbättra volontärarbetet efterfrågas bättre arbetsmiljö, tydligare kommunikation om arbetsuppgifter och ökad ekonomisk ersättning.